På resande fot

Hej vänner och familj

Första resdagen avklarad på väg mot Galapagos. Den här resan var något av ett infall för mig då Rom fick vänta. Men gud, jag bara MÅSTE iväg någonstans. Sagt och gjort spenderade jag en kväll browsande på gadventures hemsida. Förstavalet låg på Kuba, men tydligen var allt det utsålt. Men på denna tur till Galapagos fanns tre platser kvar varav jag tog en.

Vi ser ut att bli 10 pers i gruppen varav två namn ser misstänkt danska ut. Mer information om gruppen kommer imorgon. Förutom jag har det även kommit en amerikanska på plats en dag tidigt. Imorgon har vi bokat en privat guide så vi kan få ut så mycket som möjligt av Quito på en dag.

Resan hit då? Vaknade innan klockan (resfeber...) vid 3-rycket. Stod ute och väntade när den förbokade taxin kom. Flighterna är inte så mycket att säga om. Amsterdam-Quito kan dock ha varit min längsta någonsin med sina 12 timmar. Sov knappt något eftersom det var en dagsflight. Hade rätt skoj med mitt "på spåret"-bus.

Taxiresan från flygplatsen till hotellet var dock en deja vu av hög klass. Rätt nerför genom Anderna i vad som kändes i 180 km/h sicksackandes mellan körfälten. Var med om samma sak i La Paz och då var jag livrädd. Denna gång var det lite mer que sera sera. Fram kom vi till slut efter att ha suttit i rusningstrafik en stund.

Full av energi frågade jag om tips från receptionen och frågade om någon mer från min grupp kommit. Joanna (amerikanskan) var dock väldigt trött och hade beställt Room service, så jag gick ut på egen hand för att få i mig några empanadas. Hade spanat in ett ställe i taxin vilket även en av springpojkarna på hotellet talade sig varm om. På empanadastället var det bara jag och ett syskonpar som var gäster. Vi började snacka och så käkade vi tillsammans. Det var Maria och hennes sladd-lillebror Antonio. Hon var tidigare modell som jobbat runtom i europa. Massor av tips hade hon till mig varav en av lapparna hon skrev var full av maträtter jag måste prova. Det är fler än vi är dagar här så kan bli en utmaning.

Nu är klockan 02:19 hemma och 19:19 här vilket innebär att jag snart varit vaken 24h. Ska försöka blunda nu och imorgon riva av Quito på en dag.

Dagen i procent
0% koka-te
25% livsfarlig taxiresa
15% nya möten
1% höghöjdssjuka, alltså inget alls utan bara hypokondri.
35% flygplatser
23% skrikande och sparkande ungar på flygplan
2% empanadas